Önskelista

Har varit på återbesök i Linköping och fått bekräftat det jag känt hela tiden; det fortsätter framåt! Värdena blir bättre, jag mår bättre, jag vill må ännu bättre men jag måste lära mig tååååålaaaamooood. Jag vill ha hår! Läkaren påstår att min kropp och min Brasse har fullt upp i kroppen med annat just nu, därför tar håret lite tid. Jag tycker han borde lära sig prioritera det som är viktigt för MIG... 😕

De ville jag skulle komma tillbaka på tisdag men jag ansåg att jag var värd att få åka till valborgsmässoelden om jag orkar så jag fick dem att ändra det till nästa fredag. 1-0 till mig!

En av de immundämpande mediciner jag ätit sedan transplantationen, tabletter stora som hästpiller och som dessutom luktar vedervärdigt har nu plockats bort. Tydligen påverkar de njurar och sånt så nu har jag fått kortison istället. Det är ju ingen höjdare det heller men betydligt enklare att svälja utan att kräkas.

Idag har jag varit och gjort ett nytt lungtest, det ingår i efterkontrollen för att undersöka så att inte lungorna påverkats av all skit sista halvåret. Första gången jag gjorde det, ett halvår sedan, var jag lite nervös eftersom jag varit rökare i hela mitt liv och inte trodde jag hade några lungor att tala om alls. Ha! Min lungkapacitet var toppenbra. Å det var den idag med. Nemas problemas. Sköterskan som roddade det hela stod bredvid buren av glas jag satt i och ropade "BRAAAAA" och "ANDAS UT, UT, UT, LITE TILL, MERA JAAAAAA DUKTIG DU ÄR" och jag kände mig som jag var fyra år och på BVC och gick balansgång på en tejpbit i golvet.

Efter besöket på lasarettet handlade vi massor av mat, man bli hungrig av kortison. Maken har premiärklippt gräset och levt om ute på tomten så jag knappt kunnat höra vad jag tänker.

Funderade lite på vad jag mest av allt önskade att jag kunde göra som jag inte kan just nu. Det var rätt mycket...

Jag önskar att jag kunde bjuda hem massa vänner och syskon, bjuda dem på mat och gott vin och flamsa och tramsa halva natten. Inte minst önskar jag att jag tyckte om vin, där är jag inte än... Jag ska öva upp det igen så fort jag kan.

Jag önskar att jag fick greja ute i min trädgård, plantera blommor och rensa rabatter och fixa och inte bara se på när maken grejar.

Jag önskar jag kunde få köpa mig min hund som jag har bestämt med yngste sonen. Med förändrade arbetsvillkor och helt nya förutsättningar skulle det fungera hur bra som helst och jag vill ha en golden retriver. Det lär dock dröja ett bra tag till, men det kommer.

Jag önskar jag kunde åka och pussas och kramas med barnbarnen. Finns inte många jag saknar så mycket som just dem.

Jag önskar jag kunde storstäda och möblera om hela huset, sådär som jag kunde få för mig att göra förr, helst med början klockan tio på kvällen och hålla på hela natten. Det är lite så jag har fungerat tidigare och numera inte fungerar alls. Saknar min egen, något kanske inte alltid så vettiga men ändå gränslösa energi. Förmågan att orka göra konstiga men rätt roliga saker.

Jag önskar jag kunde börja jobba. Tänka på något annat än sjukdomar och återkomma till den sociala gemenskapen det innebär. Använda huvudet, ha projekt att riva i, lösa problem och sortera papper.

Och jag tänker att om några månader så är allt det där mitt igen och det ska bli underbart!

Å nu ska jag äta Ben&Jerry en stund medan jag önskar att jag hade det där sabla tålamodet alla säger att jag ska ha men inte hittar...